Det dyker ofta upp frågor som relaterar till olika former av problem med gasolen, lågt tryck, sotande lågor eller tom stopp i panna eller kylskåp.
En kommentar som ofta kommer upp är att man tankat ”ful-gasol” vilket är lite av en vandringsmyt som har uppstått under åren eftersom man oftare tankar flaskor idag än tidigare.
Gasolsorter
Propan
I Sverige används nästan uteslutande propan i gasolflaskor och det beror bla på vårt kalla klimat där propan kan förångas ner till -42 grader. Propan kan då ge gas till värme och matlagning även vintertid.
Den propan vi använder/köper kallas Propan95 och är då till 95 mol % ren propan. I gasolen finns också andra gaser, bla butaner och olefiner.
https://www.primagaz.se/-/media/sites/sweden/documents/specifikation-propan95_se.pdf
Butan
I resten av Europa används ofta butan och den är lite lättare att raffinera vilket bla ger ett lägre pris. Nackdelen med butan för oss i Sverige är att den bara förångas ner till 0 grader, vilket gör att den kan benämnas som ”sommargas”.
I olika länder förekommer sedan olika blandningar av propan och butan för att få lägre förångningstemperatur under vintern.
Orenheter i gasolen
Eftersom gasol är helt luktfri så tillsätter man ämnet etylmerkaptan som är väldigt illaluktande för att kunna upptäcka ev gasolläckage. Det är inga stora mängder men eftersom den luktar även i små mängder så kan den misstas för olja.
Propan innehåller upp till 5 mol % andra ämnen som har andra egenskaper och bla finns det sk olefiner (indunstningsrester) på runt 0,5% men beroende på varifrån propanen kommer in till depåtankarna kan det variera lite. Dessa olefiner har i flytande form lite högre densitet än propan (tyngre) så de samlar sig mer i botten av depåcisterner och gasolflaskor.
Väl underhållna depåcisterner har ofta en avtappning i botten för att kunna skilja av dessa innan vidare distribution.
När propanen tankas till kommande cistern/tank så kan det finnas en risk att högre koncentration kan fyllas vidare om man får med sig ”bottensats” 🙂
Dessa olefiner kan sedan kondenseras på väg till förbrukaren, i slangar osv och i vissa forum har det rekommenderats att stänga av gasolen på flaskan och släppa ur gasolen ur ledningen när den inte används. Detta är speciellt under kyligare perioder. Denna kondensering uppkommer som en olja och trots att den ofta är luktlös så kan den ha små mängder av luktmedel i sig och lukta rejält illa.
Det är normalt samma gasol hos gasolfyllare som hos AGA eller Primagaz, men beroende på hur den transporterats och förvarats kan man riskera att tillfälligt få en högre koncentration av olefiner. 200 flaskor kanske har 0% i koncentration av olefiner men risken finns att en flaska kanske har 5%.
I en gasoltub som länge stått stilla kan det till slut också bli högre koncentration av olefiner i botten vilket gör att det kommer in ”olja” i systemet.
Gasolfilter eller inte?
I en ideal värld och transportkedja så är det inget som man kanske behöver fundera på. Speciellt om man ”bara” köper färdigfyllda flaskor.
Vi rekommenderar dock att man monterar gasolfilter på husvagnen/husbilen eftersom det är en bra försäkring mot problem i systemet. Då tänker vi på regulatorer, panna och spis som kan få allvarliga skador och orsaka stora kostnader.
Övriga länkar
Hos Fogas finns en bra beskrivning om gasol:
http://www.fogas.se/tips/om-gasol.html
Mol% används för att beräkna vikt på ämnen och är beroende på atomernas storlek och vikt. Ovan motvarar det iprincip de % vi är vana vid.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mol
https://ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/introduktion/repetition-av-kemi-1-mol-och-koncentrations-berakningar.html
