På sommaren det inga problem att använda vilken gasolflaska som helst och många föredrar ju komposit eftersom den är lätt och det är lätt att se hur mycket gasol som finns kvar.
Gasol på vintern är däremot lite annorlunda och vi tänkte förklara lite hur gasolen beter sig på vintertid och då kan lite baskunskap vara bra att ha koll på.

Propan eller Butan?

Propan har en kokpunkt på -42 grader, dvs vid temperatur under detta är den flytande och över den här temperaturen så vill den gå över i gasform.
I Europa har man ofta Butan som är enklare att framställa och även är billigare. Nackdelen är att kokpunkten är på -1 grad vilket innebär att den inte lämpar sig för vinterbruk.

Från gas till flytande

Man kondenserar gasen genom att kyla den eller komprimera den. Vid komprimering avges värme och man kan jämföra en luftpump för däck som blir varm i slangen däcket när luften pressas samman.

Som man kan se (känna och höra ) så är gasen i flaskan i flytande form och det beror på att den är kondenserad och är under väldigt högt tryck så den inte kan utvidga sig till gasform. När den är flytande så kan man pumpa över vätskan till flaskor.

Från flytande till gas

Det som sker när den flytande gasen släpps ut ur ventilen är att den flytande gasen börjar ”koka” och vill ha värme från utsidan för att inte bli för kall.
Den värme som försvann när gasen komprimerades behöver man nu tillföra igen.
På varma dagar så finns det värme i överflöd och vid lägre temperaturer ser man ofta kondens eller en frostad rand på flaskan när man nyttjar mycket gasol.

Gasolflaskorna

En kompositflaska har en värmeledning som är den lägsta av flaskorna. Det innebär att kall gasol isoleras bättre och har svårare att få till sig värme utifrån.
Den tillverkas av spunnen glasfiber och värmeledningsförmågan är ganska obekant men bör hamna på runt 1 till 10 W·m-1·K-1

Den klassiska stålflaskan har en bra värmeledning på 50-80 W·m-1·K-1
Det ger en bra ledning av värme så ett säkert val på vintern.

Aluminium har däremot en erkänd bra värmeledning 238 W·m-1·K-1, dvs minst 3 gånger bättre än stål och används ofta som kylfläns i elektronik för att transportera bort värmen. Här nyttjar vi samma egenskap för att transportera in värme till propanet.

Så den som teoretiskt borde ge bäst mängd gas vid högt gasoluttag och låga temperaturer är aluminium eftersom den klarar av att tillföra mest värme till gasolen som blir kallare och kallare ju mer gasol som skall gå från flytande till gasform.
(Naturligtvis kan det kännas konstigt att tala om att tillföra värme om det är -20 grader ute men eftersom man inte vill att propanet skall bli kallare än -42 så är ju det varmare ute då…)

Bra vintertips

Eftersom gasol behöver lite tillförd värme när den går till gasform är gasolen oftast kallare än omgivningstemperaturen. Vid kyla så kan den underkylda gasen göra att det lättare fryser i regulatorn.

Bild från Fogas på hur en reduceringsventil ser ut i genomskärning

För att undvika att regulatorn fryser så finns det några tips att tänka på.

  • Regulatorn har ett litet hål vid membranet där ev kondensvatten kan rinna ut. Se till att det hålet placeras så vattnet kan rinna ut. Tex vrids regulatorn så hålet hamnar under (vilket oftast rekommenderas som normal position)
  • Har du en Truma regulator MonoControl CS, DuoControl CS, SecuMotion, DuoComfort och DuoControl så finns Eis-Ex som tillval. Detta är en liten värmepatron som monteras i regulatorn och som kan styras från Alde panelen.
    https://www.alde.se/vara-produkter/defroster-eisex/
  • Om du har andra regulatorer så finns det (ännu) en äldre värmepatron som monteras på utsidan av en regulator.
    https://www.obelink.de/truma-12-volt-eis-ex.html
  • Ibland diskuteras att använda en värmeslinga eller värmefilt för att undvika att regulatorn fryser och att gasolflaskan kan leverera gas vid väldigt låga temperaturer.
    Det man måste vara otroligt försiktig med är att det inte skall finnas något i gasolkofforten som kan generera en gnista eftersom minsta läckage då kan orsaka brand eller explosion. Tex skarvar, strömbrytare mm. Vi i klubben rekommenderar inte att laborera med sådant.

Så lite onödigt vetande

  • Vid 0 grader behöver Propan 371 kJ för att omvandla 1 kg flytande Propan till gasform… (Det är ca 100 Wh, 0,1 kWh)
  • Propan fryser vid -188 grader så Propan kommer inte frysa även vid den strängaste vinter i Sverige.
  • Propan95 (som är handelsnamnet på Propan) innehåller minst 95% Propan. Resten är knappt 5% Butan, olika former av andra gaser bla Etan. Det kan också förekomma olefiner vilket är restprodukter från oljan men det är i väldigt små mängder och de fångas normalt upp i depåernas bottenfällor.
    För detta så är det bra att ha ett gasolfilter monterat då oljan kan sätta igen regulatorer, brännare osv.
    Läs mer:
    https://svenskakabeklubben.se/gasol-och-gasolfilter/
  • Etylmericaptan är doftämnet som används i gasol och det är en av de starkaste doftämnena som finns även i väldigt låga koncentrationer.

Risker med gasol

Många är otroligt rädda för gasol men samtidigt skall man veta att en bil rullar runt med ännu farligare vätska och i kanske 6-7 gånger högre koncentration…
Klubbens generella råd är att precis som allt brännbart, el mm så skall man ha respekt för sakerna och använda det på rätt sätt.

Du bör:

  • Provtrycka gasolen regelbundet hos en ÅF
  • Läckagetesta gasolen när du besiktigar (Detta är INTE samma som provtryckning)
  • Byt packningen på regulatorn regelbundet minst vart annat år (Finns hos ÅF och kostar runt en 50-lapp)
  • Kontrollera gasolslangarna efter ev sprickor och byt regelbundet. Byt direkt om det finns synliga sprickor
  • När flaskan har bytts så använd gärna läckagespray (eller såpvatten) för att kontrollera att anslutningen inte läcker
  • Om du har en läckagetestare monterad så använd den regelbundet.
    Vrid på gasen i flaskan, öppna alla huvudkranar men sätt inte på spis, panna, kyl mm. Tryck på knappen och det skall inte bildas några bubblor om allt är tätt.
  • Regulatorn har ett membran som åldras. Därför rekommenderas det att byta den också minst vart 10:e år.
    Skulle detta membran skadas så kan flaskans fulla tryck komma ut i husvagnens ledningar och risk för brand finns då.
  • Är du orolig för läckage så stäng av huvudkranar i husvagnen när gasolutrustningen inte används
  • En gasvarnare som placeras nere vid golvet (vid tex pannan) är en bra investering och skapar extra trygghet
  • OBS!! Små billiga regulatorer som man hittar på Jula, byggmarknader mm är avsedda för gasolgrill mm. De är inte avsedda för att ge ett jämnare tryck till husvagnar/husbilar och de är ofta inte heller avpassade för att ge den gasmängd som pannan och alla andra förbrukare behöver. Köp en riktig regulator anpassad för husvagn så slipper du dyra haverier av brännaren i panna, kylskåp och spis.
  • En gasflaska skall ALLTID transporteras stående och en stålflaska måste ha skyddshuvan monterad under transport (om inte stålflaskan har inbyggt skyddsfläns).
    En av anledningarna är att säkerhetsventilen på flaskan är monterad i ventilen och vid en olycka med brand så måste den kunna öppna för att släppa ut gasen kontrollerat. Vid liggande kan den inte öppna på rätt sätt och riskerar då att sprängas. En stålflaska är absolut farligast då den bygger upp högst tryck och skjuter ut farliga stålfragment vid explosion.
    Läs gärna mer om olika flaskor, med och utan fungerande säkerhetsventil:
    https://rib.msb.se/filer/pdf/28210.pdf

Här kommer lite bra länkar om gasol och säkerhet:
https://www.gasforeningen.se/gasol-och-sakerhet-del-1/
https://rib.msb.se/filer/pdf/25365.pdf
http://www.fogas.se/tips/handskas-med-gasol.html
Om regulatorn:
http://www.fogas.se/installationsmateria-/reduceringsventil.html